<< Till arkivet       
  Arkiv - februari 2010  
 

Ikea billigare än beräknat

I dag fattar kommunstyrelsen beslut om Ikea-satsningen. Mycket tyder på slutsumman för kommunen blir lägre än den nivå som det spekulerats om. Klart är att kommunen finansierar hela satsningen, både infrastruktur och markarbeten, med en klumpsumma i 2009 års bokslut.

I fredags satt Uddevalla kommun i förhandlingar med Ikea. På dagordningen, när kommunstyrelsen träffas idag, står avtalet med Ikea. Kommunen bifogar dock inga handlingar. Och ingen i kommunledningen har velat berätta om detaljerna.
Kommunalrådet Sture Svennberg bekräftar dock att kommunstyrelsen kommer att diskutera Ikea och utbyggnaderna av Östra och Västra Torp. Men han betonar att man inte kommer att släppa några handlingar innan mötet.
Förhandlade
– Vi förhandlade med Ikea i fredags, säger Sture Svennberg.
Han bekräftar också att kommunen lyckats finansiera satsningen och att man avsatt de pengar som behövs för den kommunala ansträngningen. Kostnaderna för infrastrukturen och markarbetena kommer av allt att döma att belasta 2009 års bokslut.
– Vi tar det som en klumpsumma i förra årets bokslut, säger Sture Svennberg.
Det måste rimligtvis innebära att kommunens satsning nu är finansierad och att hela summan därmed blir känd efter mötet. Enligt en uppgift kommer slutsumman att bli mindre än många räknat med.
Den frågan har varit ett kärt debattämne i fullmäktige ända sedan satsningen på Ikea blev offentlig. Spekulationerna har varierat mellan cirka 250 miljoner och drygt 300 miljoner kronor.
Överskott
Kommunen gjorde tack vare alla sparåtgärder ett överskott 2009 på 125 miljoner kronor. En del kommer sannolikt också att tas från kommunstyrelsens investeringsbudget.
Vad slutsumman blir, vet vi av allt att döma ikväll, efter kommunstyrelsens sammanträde. Enligt en obekräftad uppgift har kommunen i förhandlingarna med Ikea lyckats förmå företaget att ta en större del av kostnaderna än parterna tidigare talat om.
I kommunens förhandlingsgrupp i förhandlingarna med Ikea har ingått kommunalråden Sture Svennberg och Magnus Jacobsson, samt på tjänstemannasidan projektledaren Dennis Zachrisson och ekonomichef Kenneth Erlandsson.

göran åhrén
goran.ahren@uddevallaposten.se
0522-63 55 58

 

 
 

Carl Wilhelmsson på Museet

På lördag inviger Bohusläns museum sin sommarutställning med konstverk av västkustens store målare och folklivsskildrare Carl Wilhelmson. Det är första gången på drygt 80 år som en större samling av hans konst visas i Bohuslän.
– Han är en av de stora och skildrar Bohuslän som ingen annan. Han skildrar hembygdens människor och den miljö han var van vid sedan barnsben.
Det säger Göran Söderlund, som inviger utställningen på lördag. Han är förste intendent vid Prins Eugens Waldemarsudde på Djurgården i Stockholm där utställningen har visats under hösten och vintern. Då hade konstnärens verk inte visats i Stockholm på över 50 år.
– Carl Wilhelmson är en av de största från sekelskiftet och var god vän med prins Eugen som förvärvade sex målningar, bland annat ”Interiör Bohuslän” från 1895, säger Göran.
– Bohusläns museum fick nys om utställningen. Jag tycker det är roligt att den kommer dit, där den hör hemma. Carl Wilhelmson var en stor konstnär. Det är viktigt att utställningen får spridning.
Luft mellan konstverken
Prins Eugen var initiativtagare till minnesutställningen 1934 på Liljevalchs konsthall efter Carl Wilhelmsons död.
– Det var en jätteutställning, som blev en succé på många sätt. Man hade 500 nummer i utställningskatalogen, men alla fick inte plats att visas. På den tiden visades allt. Nu vill vi mer visa en representativ bild av konstnären med lite luft mellan konstverken i salen.
En av de stora
I konsthistorien har fokus mycket legat på dels Zorn, Carl Larsson, Liljefors och Karl Nordström, som var i Paris på 1880-talet, dels Grünewald, Leander Engström, Einar Jolin och Sigrid Hjertén, som var där 1908-09 och även kallades ”De unga”.
– Carl Wilhelmson kom emellan. Därför har hans konst legat halvt bortglömd. Nu finns anledning att lyfta fram honom.
– Nu ses Carl Wilhelmson som jämbördig och en av de stora. Han skildrar Bohuslän som ingen annan. Han skildrar hembygdens människor och den miljö han var van vid sedan barnsben.
Ljusets målare
År 1875, när Carl var nio år, dog fadern, som var sjöman, i en förlisningsolycka.
– Det har väl också präglat honom. Mamman fick öppna handelsbod hemma i bostaden för att försörja familjen.
Göran visar verket ”I byhandeln” med modern och några kunder.
– Carl Wilhelmson var ljusets målare. Han skapade stämningar i bilder. Han skildrar människors allvar. Det är väl mycket som Bohuslän var. Fattigt, strävsamt och kyrkan spelade stor roll. Många målningar anknyter till kyrkan dit man gick uppklädd i sina bästa kläder.
Som modeller hade Carl Wilhelmson familj, grannar och vänner som har skildrats i tidens anda.
– Han gick väldigt noga till väga, fotograferade mycket, därmed inte sagt att han avbildade exakt. Det var hans sätt att tränga in i motivet, att lära känna det. Det var nästan som ett forskningsarbete.
Exakthet och poesi
Göran visar ”Fiskarkvinnor på väg från kyrkan”.
– Han skildrade med exakthet, men också poesi. Framför allt ljuset skapar känslan av närvaro. Han var också realist, avbildade naturtroget. Det var inte ur fantasin, men han förhöjde med ljuset och färgen.
Göran tillägger att förebilderna till ”fiskarkvinnor” hellre hade sett att de kallats ”kaptensfruar”.
– Carl Wilhelmson utbildade sig i Frankrike på 1890-talet, ställde ut på Parissalongen och fick ett namn. Kom hem på somrarna. Någon har sagt att ”Så fort han kom hem till Fiskebäckskil var det som om han aldrig varit borta”.
Behandlade eleverna lika
Konstnären tillbringade sex år i Paris.
– Pontus Fürstenberg drev på att han blev föreståndare på Valand.
På konstskolan i Göteborg var Carl Wilhelmson föreståndare och lärare 1897-1910. Där hade han också sin egen ateljé. Senare drev han även målarskola i Stockholm.
– Han lät eleverna komma till sin egen rätt. Han var lärare oerhört lång tid och oerhört uppskattad, inte minst bland kvinnliga elever. Han gjorde ingen skillnad mellan könen.
Det var i en tid när flertalet manliga konstnärer ansåg att kvinnor skulle stå vid spisen och föda barn.

Maud Abrahamsson

 
  Ledare 24 feb 2010  
  Kommunen måste satsa på Ikea

Men politikerna får inte glömma centrum

Jag gick en härlig söndagspromenad genom ett vintrigt centrum. Vilken härlig upplevelse med nyskottade gator och ett nyskottat torg med stora snöhögar, tog en fika på Rådhuset, hejade på Ewy, njöt av skönheten i Hasselbacken och tittade på fåglarna som hittat en isfri yta i Bäveåns strömmande vatten.
Tänk er motsvarande promenad på Torp.......
Tyvärr var det ju ganska öde och stilla i centrum denna dag trots de flanörer som passade på att njuta av vintersolen. Där hade också skillnaden varit stor om man jämfört med Torp. Där är alla affärer öppna på söndag. I centrum inte många. Vi får tacka Gud för Clas Olsson. Eller kanske är det Clas Olsson som är Gud....??
För mig har han i alla fall en filosofi för sina butiker som gör mig lycklig, nämligen att han etablerar sig i centrum, inte på köpcentrum.
Jag ber till min Gud, som egentligen är Alltings Ekologiska Samband, att Clas Olsson skall bli belönad av att hans satsning är riktig. Att Torp och andra externa köpcentra skall bli gigantiska felsatsningar som en gång skall stå som tomma spökstäder längs våra stora vägar.
För de är ett otyg. En produkt av billiga transporter. Billig bensin.
Följen blir att en massa bilar åker till Torp och andra köpcentra och släpper ut massa giftiga avgaser och koldioxid och att stadskärnorna avfolkas och blir allt mer fria från service.
För något år sedan steg bensinpriserna i höjden. Sedan kom finanskrisen. Sedan sjönk både omsättning och besökar på Torp och andra köpcentra.
Så lite är det som behövs för att grunden för exempelvis Ikea skall dras undan. Om det blir för dyrt att köra bil kommer folk att handla där de bor i stället. Och det kommer att bli dyrare att åka bil i framtiden om ni frågar mig.
Oljan blir knappare och knappare och allt dyrare att utvinna och då minskar tillgången och priset stiger. Alternativ finns men de är mycket dyrare än bensinen är i dag. När subventionerna till alternativen inte längre behövs för att de skall kunna konkurrera med alternativen, kommer det att bli mycket dyrare att köra även på etanol eller biogas än det är i dag.
Jag tror heller inte att någon ansvarsfull politiker skalll subventionera alternativen för att vi skall kunna handla på köpcentra då. Nej, jag tror att då kommer vi att sluta åka dit och vi kommer att handla nära där vi bor i stället.
Men det här är vad jag tror och kanske hoppas. Det är för att jag tror på Alltings Ekologiska Samband.
Det kan hända inom fem år, om vi får en högkonjunktur i Asien och i Europa. I USA lär den dröja mycket länge.
Det kan också dröja 25 år och det är väl vad Ikea kalkylerar med. Jag hoppas att de har fel.
Politikerna i Uddevalla kan inte säga nej till Ikea. Det handlar om 1.000-tals jobb de kommande åren. Kanske fem år. Kanske 25 eller 50 år. Hemska tanke.
Men det är riks- och världspolitiken som styr detta. Kommunpolitikerna måste anpassa sig.
Det som kommunpolitikerna däremot kan göra det är att vara rädda om Uddevallas fina centrum och se till att hjälpa handlarna att skapa en attraktiv butiksmiljö där och därmed skapa ett levande centrum.
Kulturhus och andra viktiga investeringar måste till. Billiga, helst gratis, parkeringar, likaså.
På min promenad genom centrum såg jag bakom de höra snövallarna flera tomma lokaler att hyra. Andra ganska sunkiga lokaler. Det går inte att prata bort av engagerade centrumutvecklare. Det är ett faktum. Trots Clas Olsson. Politikerna måste göra mer.

göran nyberg

 

 
  UP 5  
 

Trygghetslarmet fungerade inte i badrummet

Margits trygghetslarm fungerar inte i badrummet. Det visar ett test som socialtjänsten har gjort. Orsaken är okänd.
– Vi får ta det med tillverkaren.

Det säger Karolina Christensen, enhetschef på hemvårdsavdelningen för socialtjänstens trygghetslarm och nattpatrull.
För tre veckor skrev UP om Margit, en 78-årig Uddevallakvinna, som föll olyckligt i badrummet och blev liggande där i cirka 20 timmar. Hon har trygghetslarm, men trots idogt tryckande på larmet kom ingen hjälp.
Fungerar delvis
Nyligen var dottern Elin och två representanter från socialtjänsten i Margits lägenhet och provade trygghetslarmet.
Det fungerade perfekt i hallen. Elin uppmanade dem att även prova vid golvet i badrummet. Där fungerade det inte. Inte heller när testet gjordes stående.
– I köket fungerade det inte heller, berättar dottern.
Elin undrar om man kontrollerar trygghetslarmet på toaletterna där det ofta händer olyckor. Hon tycker inte att det räcker att säga ”Vi ska åtgärda det”.
– Toaletten är det första ställe man ska kontrollera larmet på, anser Elin.
Hon tillägger att det inte tycks vara första gången som trygghetslarmen inte fungerar på toaletten.
– De pratade om att detsamma har hänt på Ryttaren, säger hon.
Räckviddstest
Orsaken till att Margits larm inte fungerar i badrum och kök är än så länge okänd.
– Vi har skickat det till tillverkaren, säger Karolina Christensen.
Hon tillägger att vid installation av ett trygghetslarm görs alltid ett räckviddstest. Det innebär att man går runt i bostaden och kontrollerar att larmet fungerar även på avstånd från basenheten (larmplattan).

Kontrollerar ni på toaletten?
– I ett stort hus går man upp på övre våningen eller ner i källaren. I en tvårumslägenhet går man in i sovrum och badrum, antar Karolina som inte själv gör räckviddstesterna.
Hon konstaterar att teknik kan sluta fungera.
– I det här fallet är det inget i verksamheten utan något tekniskt som har gått snett. Annars har det skötts perfekt. Jag har fullt förtroende för min personal, säger Karolina.
Kräver pengarna åter
Elin har krävt att få pengarna tillbaka för larmet. Hon har hänvisats till kommunens debiteringsavdelning och fått löfte om att få pengarna tillbaka för januari, men vill ha tillbaka för 13 månader, vilket är den tid Margit har haft trygghetslarm.
– Det är inte så mycket pengarna utan för principen. Man ska inte betala för sådant som inte fungerar, säger hon.
Fotnot:
Artikeln om Margit var införd i UP nr 3/2010. Margit är kvar på sjukhuset, men har flyttats till Näl.

maud abrahamsson
maud@uddevallaposten.se
0522-63 55 54

 
 

Nu tas industrispåret bort

Idag, onsdag, fattar kommunfullmäktige beslut om att riva upp en del av industrispåret på Kuröd. Vid sammanträdet ikväll antar fullmäktige en ny detaljplan för Kuröd. I den nya planen försvinner den delen av industrispåret som idag går till gamla Nordverk.
– Vi tror att behovet av järnväg kommer att öka, säger Ewy Gahnström (SU), som är kritisk till förslaget.
– Så även om det inte används just nu, så tror vi att det är viktigt att det får vara kvar.
Solidariskt Uddevallas Gunilla Magnusson skriver i en protokollsanteckning till miljö och stadsbyggnadsnämndens beslut att hon anser det är fel att ta bort järnvägsspår bara för att de inte används för tillfället. Efterfrågan på järnvägstransporter kommer att öka, hävdar hon.
Ett yttrande till förslaget har också inkommit från Per Rune Karlsson som skriver: ”Tanken att ta bort befintliga industrispår förefaller föråldrad.” Han citerar också till regeringen proposition om framtidens transporter (2008/09:93) ”Efterfrågan på klimateffektiva transporter kommer att öka.”

 
 

UP 5

 
 

Nu funkar inte hundrakortet längre
Många nyheter för resenärer

Det händer mycket inom kollektivtrafiken vad gäller biljetter.
Hundrakortet är slopat och kan inte längre användas. Panten på kontoladdningarna är halverad och sedan kontantstoppet infördes går det även att betala med bankkort på bussen.
Femresorsladdningen är ett nytt alternativ för sällanresenären.
Försäljningen av Hundrakort upphörde på nyårsafton och i söndags, den 31 januari, var sista dagen med möjlighet att resa med kortet.

Hur gör man då om det finns pengar kvar på kortet? Fryser de inne?
– Nej, man löser in sitt Hundrakort och har tio år på sig, men självklart är vi glada om man gör det så snart som möjligt, säger Ingela Schönning, pressinformatör vid Västtrafik.

Hur gör man?
– Antingen går man till en kundservicebutik eller så skriver man ut en blankett från Västtrafiks hemsida och skickar in den tillsammans med Hundrakortet.
Vid besök i en kundservicebutik ordnas det hela direkt.
– Man kan antingen få ett värdebevis eller föra in dem som en delbetalning på till exempel en kontoladdning eller en områdesladdning.


Valfritt belopp
Resenären har ett antal olika alternativ till Hundrakortet.
• Kontoladdningen
– De flesta som använde 100-kortet reste inte så ofta. Med kontoladdningen kan du, utöver panten, ladda ett valfritt belopp, upp till 1.500 kronor, på Västtrafikkortet och göra resor i hela regionen. 100-kortet gällde något förenklat bara i gamla Göteborgs och Bohus län, förklarar Ingela.
• Områdesladdning.


Fem resor i 500 dagar
• SMS-biljett.
– Vi har utökat orterna där man kan köpa SMS-biljetter.
• Förköp av en enkelbiljett hos biljettombuden. Den gäller ett år.
• Den nya produkten Femresorsladdning för fem resor under 500 dagar. Man betalar ingen pant.
– Femresorsladdningen gäller bara i Uddevalla tätortszon. Man kan alltså inte resa mellan Uddevalla och Ljungskile.

Finns det inget för landsbygden?
– Inte i första skedet. Nu har vi tagit fram för ett antal tätortszoner, men det är inte otänkbart att det kan bli i framtiden.
• Det finns också ett- och tredygnskort för hela regionen. De lämpar sig väl för tillfälliga resenärer, som turister, och inkluderar exempelvis flygbussarna till Landvetter och Göteborg city airport. I vissa kan kortinnehavaren gratis ta med barn och ungdomar under 16 år.
• Liknande ett- och tredygnskort finns även för Göteborg och kommunerna i dess närhet. Dessa gäller inte flygbussarna, däremot kan kortägare som är 20 år fyllda, alltid ta med upp till tre ungdomar under 20 år.
Saknas i Uddevalla
Sådana ett- och tredygnskort finns inte för Uddevalla kommun.
– Västtrafik ska ta fram en ny pris- och sortiment-strategi under våren. Möjligen kan det bli sådana kort på fler platser, säger Ingela med stor tvekan.

Vad gör den som vill åka buss, men inte har mobil och inte något laddat Västtrafikkort?
– Man kan betala med bankkort. Det kom i december 2009 i samband med att kontantstoppet infördes. Det finns inte på stadsbussarna i Göteborg, men i alla andra bussar i regionen. På vissa spårvagnar i Göteborg kan man använda myntautomat och bankkort.

Halverad pant
Nytt från i måndags är också att panten på kontoladdningarna har halverats. När den infördes den 18 maj 2009 var panten 100 kronor. Tanken var god. Resenären skulle alltid kunna ta sig hem, även om laddningen var slut, men åtgärden föll inte i god jord. Efter en massiv proteststorm beslöt Västtrafik att halvera panten.
– Panten på 50 kronor har gällt för alla som har köpt nytt kort från den 1 december 2009. Från den 1 februari får de som har köpt kortet tidigare tillbaka halva panten, säger Ingela.
Värdebevis av föraren
Pantpengarna kan betalas tillbaka på olika sätt.
– Det sker automatiskt en överföring när man laddar kortet nästa gång. Femtiolappen förs över till saldot på kortet.
– Om du vill kan du av bussföraren eller försäljningsombudet få ett värdebevis som kan lösas in i kundservicebutiken eller skickas in till Västtrafik och få pengarna insatta på valfritt konto. Det kan också sparas till nästa konto- eller områdesladdning, säger Ingela Schönning.

maud abrahamsson
maud@uddevallaposten.se
0522-63 55 54

 
 

Många knorrar i Ljungskile

Kile-Knorren är namnet på årets revy i Ljungskile.
Premiären i fredags blev en succé med många glada skratt och applåder.

Sketcherna är av blandat slag med både lokal och global anknytning. Här finns bland mycket annat kallbadhuset i Ljungskile, en pratshow med gäster från Fjollivod, spikmattor, stafettläkare i Nu-sjukvården, snus, bilar och kineser samt vilda hundar eller är det svin?
I Kile-Knorren medverkar 20 personer, varav 13 på scen. I ensemblen finns några nya och flera ”gamla” aktörer. Fyra av de medverkande är ungdomar.
Under hela föreställningen står en fyrmannaorkester för upplivande musik. Nummerrevyn i två akter framförs i intensivt tempo med mycket sång och musik.
De tre sista föreställningarna spelas till helgen.

 
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
   
   

Uddevalla-Posten - Junogatan 3 - 451 42 Uddevalla
E-post: info@uddevallaposten.se
Tidningschef: Göran Nyberg 0522-63 55 50