<< Till arkivet       
  Arkiv mars 2010  
 

Kvinnoprästmotståndare öppnar kyrka

Uddevalla på annandag påsk.
Det är Elsebergskyrkan som ingår i Missionsprovinsen. Vid invigningen deltar två biskopar - en helt ny och en precis avgången.

Kyrkliga förbundet har köpt in Edingsvägen 20 i Uddevalla för 1.320.000 kronor. Pengarna kommer från gåvor och kollekter.
Placeringen på Elseberg är orsaken till att församlingen och kyrkan har fått namnet Elsebergskyrkan. Fram till köpet av fastigheten i början av 2010 kallade man sig ”Kyrkliga förbundets gemenskap i Uddevalla”.
Fem år i Uddevalla
– Den har funnits i fem år med eget kyrkoråd eller styrelse som tar ekonomiska beslut och sköter det administrativa. Vi har mest haft gudstjänster i Fristadens eller Katolska kyrkans lokaler, berättar Per-Anders Grunnan, Restenäs, Ljungskile.
Han är präst för Missionsprovinsens församlingar i Uddevalla och Stigen. Kyrkliga förbundet startade församlingsverksamhet i Dalsland 1997 och Per-Anders har varit församlingspräst sedan dess med undantag av åren 1999-2001 då han var missionär i Ryssland.

Varför har ni köpt fastigheten på Edingsvägen?
– För att ha full församlingsverksamhet. Kyrkliga förbundet administrerar ekonomin och lokalerna i församlingarna. Det fungerar som en pastoratskassa brukar fungera i Svenska kyrkan. Kyrkliga förbundet är en organisation i Svenska kyrkan sedan den startade 1923.

Vad innebär full församlingsverksamhet?
– Det inberäknar gudstjänster varje söndag, eventuellt söndagsskola och kör. I framtiden kan det bli diakonal verksamhet i huset. Det kan vara sopplunch till exempel eller träffpunkt för ungdomar eller samtalsgrupp för människor som har utmattningsdepression eller flyktingarbete. Vi har och har haft hand om flyktingar som vi gömmer och hjälper.
Ryska och arabiska
– Gudstjänster på arabiska och ryska är en framtidsfundering vi har. Vi har medlemmar i församlingen som är intresserade av de språken.
– Vi är glada att vi kunnat köpa huset och har fått många församlingsbor att hjälpa till med bland annat målning. Alla rummen på första våningen där vi ska ha gudstjänster har vi målat och tapetserat, berättar Per-Anders, som håller första gudstjänsten där på skärtorsdagskvällen.
Drygt 40 medlemmar
Lokalavdelningen för Kyrkliga förbundet i Bohuslän-Dal äger Elsebergskyrkan och Stigens kyrka. Totalt i området har man 200 medlemmar. Av dem är 44 med i Missionsprovinsens församling eller koinonia (uttalas ungefär kåjn-å-nia) i Uddevalla.

Varför använder ni ordet ”koinonia”?
– Biskop Gärtner myntade det uttrycket en gång. Sedan har det använts i friare sammanhang i Svenska kyrkans andliga tradition. Det betyder gemenskap.
Två biskopar
Två biskopars inviger den nya kyrkan på måndag. Dels Missionsprovinsens tidigare biskop Arne Olsson, Ör, Mellerud, som i lördags lade ner biskopsstaven. Just i dag fyller han för övrigt 80 år. Dels den helt nye missionsbiskopen Roland Gustafsson, Halmstad, som av Arne Olsson i Göteborg i lördags vigdes till missionsbiskop för Sverige och Finland.

Det finns minst sex församlingar i Uddevalla tätort - Pingstkyrkan, Södertullskyrkan, Fristaden, Kingdom samt Svenska kyrkan i Bäve och Uddevalla. Behövs det fler?
– Ja, det kan man fråga sig. Det bästa hade varit om alla varit ett. Vi får väl jobba på det i framtiden. Jag hoppas och ber för det på sikt. Kyrkan räknar inte i månader och år utan sekler. Det är ett långsiktigt arbete, säger han.
Gillar samarbete
Per-Anders nämner som exempel Berlinmurens fall och Sovjetunionens upplösning på företeelser som ansågs beständiga, men snabbt ändrades, trots att man trodde att de skulle bestå.
– Människan spår, men Gud rår. För vår öppna församling blir det en ny situation. Det är väldigt roligt att vi kan samarbeta. Människor i vår församling är med och lagar mat i Saronhuset, säger han som exempel.
Idrottsklubbar
Fram till årsskiftet fanns tre idrottslokaler i fastigheten på Edingsvägen. Det var damfotbollsklubben IK Rössö, Uddevalla Cykelklubb och Uddevalla Idrottssällskap. Fotbollsklubben har nu sin klubblokal på hemmaplanen Ängevi och cykelklubben delar lokal med Rock’n’Roll West, nära Kynningsrud.
– Vi hyr ut övervåningen till UIS under ett år i alla fall, tills de får sina nya lokaler vid Rimnersvallen, säger Per-Anders Brunnan.

maud abrahamsson
maud@uddevallaposten.se
0522-63 55 54

 
 

Elever ställer ut

En naken människa som tekanna i keramik. Normalkvinnan och ”idealkvinnan”. Mormors och morfars bild målad på en bricka.
Det är något av allt det som visas vid vernissagen för elevutställningen Art 2010 i Bohusläns museum.

Elevutställningen Art 2010 har vernissage i kväll, onsdag för konst av 32 elever från avgångsklasserna i Uddevalla gymnasieskola.
Utställningen är mycket varierad och välgjord med en mängd olika tekniker. Här finns naturfoton, teckningar, serieteckningar, tuschteckningar, grafiska blad, porträtt, olja, akryl, keramik, textil, screentryck, gipsavgjutningar, kol, collage, akvareller, foton behandlade i Photoshop, pastellkritor och mycket annat.
Besvarar frågor
Merparten, 23 av eleverna, av de unga konstnärerna går estetiska programmet med bildinriktning vid Sinclair. Från Östraboskolan deltar nio elever med bild som individuellt val.
Emil Löfvall, Kurveröd och Jim Jonasson, Ellös, visar båda foton.
– Detta är slutprojektet; en slutredovisning av vad vi har lärt oss. Vi har inget speciellt tema utan har haft väldigt fritt val. Det är kul. Man får se väldigt olika saker.
Vid vernissagen i kväll kommer eleverna att vara på plats.
– Om man har frågor kring något konstverk kan man ställa dem då, säger killarna.
Tankeställare
På ena långsidan står fyra provdockor. En är lång och mycket smal, en annan är kortare och normalt byggt.
– Vi gör ett arbete om ideal och visar normalkvinnan och ”idealkvinnan”, berättar Elin Lundin och Emma Wallin, båda från Hamburgsund.
De går vid Sinclair där de som bildesteter kan välja bild, form eller textil.
­– Vi är mest intresserade av det textila och har haft två modevisningar, berättar tjejerna.
Eftersom en modevisning brukar avslutas med brudklänningar, därför har de också med två sådana.
Grafiska blad
Grafiska blad från plåtar i olika färger och storlekar har Åse Fredrikson, Dals-Rostock gjort.
Sandra Bjermarker, Kurveröd, har målat sin mormors och morfars foto på en liten bricka.
Jättemålningen ”Ecuador” visar en fot i en pirayas gap som in sin tur finns i en människas mun. Den är gjord av Lova Mossberg Thelander, Bohusgården.
– Jag var i Ecuador i julas. Vi byggde en flotte och åkte på floden. När jag ser målningen vill jag minnas tillbaka dit, säger Lova.
Upp till 25 verk
UP är med när eleverna hänger och ställer i ordning. Hur många verk det blir är långt ifrån klart. Eleverna har lämnat in allt från ett verk till åtminstone 25, men hur många som i slutändan kommer med återstår att se.
För att underlätta för besökarna upprättas en verkförteckning med elevernas och verkens namn. Det blir också möjligt att köpa konsten.
Fotnot: Utställningen öppnas i kväll kl. 18-20 och pågår till och med söndagen den 11 april.

maud abrahamsson
maud@uddevallaposten.se
0522-63 55 54

 
  UP 24 mars 2010  
 

Mystiskt brev i vindkraftsstrid

I ett brev till energimyndigheten påstår länsstyrelsen att Uddevalla kommun är emot vindkraft på Bredfjället. Man hänvisar till en skrivelse som inte verkar existera. Det är en av alla märkliga turer kring vindkraften. Snart går politikerna till beslut om en ny plan.

Beslut om vindkraften i Uddevalla rycker närmare. Den 29 mars skall den nya översiktsplanen presenteras för politikerna. Den stora frågan är om Bredfjället kommer att vara med på kartan den här gången. Motståndare och förespråkare står långt ifrån varandra.
Det har varit märkliga turer, med återremiss i fullmäktige, tjänstemän som agerat på eget bevåg, och hänvisningar till brev som inte finns.
Hur det gick till när den statliga utredningens utpekade riksintressen försvann från den kommunala kartan, råder det delade meningar om. Man anar att någon med inflytande dragit i trådar, både här och där.
Gåta
En annan gåta är brevet, eller skrivelsen från Uddevalla kommun, som länsstyrelsen hänvisar till. Finns det över huvud taget något brev? Och vem har i så fall skrivit det?
Just nu pågår arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. Det är därför debatten i medierna ökat. Första försöket, att få bort Bredfjället från översiktsplanen, misslyckades. Nu försöker motståndarna nå samma resultat med en öppen kampanj och genom att vädja till opinionen.
Förespråkarna är mer försiktiga.
Bakgrund
Det började med att Uddevalla kommun tog fram ett eget förslag till översiktsplan för vindkraften. Innan kommunen hann klubba den så kom Energimyndighetens utredning om vilka områden som skulle kunna vara av riksintresse för en utbyggnad av vindkraft. Det fanns viktiga skillnader.
Bakgrunden till den statliga utredningen var riksdagens mål om att bygga ut vindkraften för att nå 20 terawattimmar på land, och 10 terawattimmar till sjöss, innan år 2020. Energimyndigheten pekade bland annat ut de höglänta områden i Uddevalla kommun, däribland Herrestadsfjället och Bredfjället, som särskilt lämpliga för en utbyggnad av vindkraft.
Trots energimyndighetens utredning så lade miljö och stadsbyggnadsnämnden först ett förslag där man inte
tagit med alla av staten utpekade områden. Bland annat hade Bredfjället försvunnit i det kommunala förslaget.
Återremiss
Ärendet skickades på återremiss med tydliga instruktioner att arbeta in de av staten utpekade riksintressena. Två gånger fick förslaget backning i fullmäktige. Det började tisslas och tasslas i kommunen om vad det egentligen var som hände, och vilka intressen som låg bakom.
Enligt en uppgift gjordes det också försök att få energimyndigheten att ändra sig när det gäller utpekandet av bland annat Bredfjället. Det var i det sammanhanget som man hänvisade till det mystiska brevet, eller skrivelsen, som ingen sett till.
Utflykt
Kommunalrådet Sture Svennberg(M) engagerade sig i frågan. När ärendet nådde kommunstyrelsen valde man att ordna en utflykt till den plats som av allt att döma förefaller mest kontroversiell för en lokalisering, Hoven som ligger på norra delen av Bredfjället, strax söder om Vassbovik och Funneshultsjön.
Politiker och tjänstemän åkte bandvagn ut i den oländiga terrängen för att med egna ögon beskåda de naturvärden som hotas av vindkraft. Platsen man besökte var Hoven. Det var den 11 augusti 2009.
På området vill en markägare bygga vindkraftverk. Han hävdar att området ligger långt från de friluftsområden söderöver som Ljungskileborna använder för sitt friluftsliv. Avståndet till närmaste vandringsled uppges vara drygt en kilometer.
Det mystiska brevet
Inte ens kommunalrådet Sture Svennberg har läst det mystiska brevet. Han ifrågasätter till och med att brevet verkligen existerar. Brevet, eller skrivelsen, omnämns i de kommunala handlingarna.
Det är länsstyrelsen som hänvisar till en skrivelse från kommunen. Uddevalla kommun skulle alltså ha begärt att få riksintressena på fjällområdena undanröjda. Men när kommunledningen bad att få se brevet, så fanns det inget brev.
Enligt en uppgift har en tjänsteman på länsstyrelsen hänvisat till en av vindkraftsmotståndarna, och att det som skett har skett under påverkan av honom.
Möte på länsstyrelsen
Bakgrunden till uppgifterna om skrivelsen kan vara mötet den 6 februari 2009 som hölls på länsstyrelsen på initiativ av den kommunala tjänsteman som tog fram den första översiktsplanen. Med på mötet var tre tjänstemän från länsstyrelsen. Mötet protokollfördes aldrig.
Mötet utgjorde underlag för beslutet att skriva till energimyndigheten. I brevet hävdar länsstyrelsen att Uddevalla kommun vill undanröja riksintressena på Bredfjället. I brevet skriver man bland annat att ”kommunen anser att det finns naturvårdsintressen som är större än riksintresset för vindkraft”. Man hänvisar bland annat till att platsen är häckningsplats för större rovfåglar. (I själva verket anser inte Uddevalla kommun att det finns något större skyddsbehov i området.)
När de styrande politikerna i Uddevalla fick reda på vad som hänt gick man i taket.
Förespråkarna
Vindkraftsförespråkarna är kritiska till att kommunala tjänsteman satte sig över de instruktioner man fått från politikerna och agerat på eget bevåg. De är också kritiska till en del av det faktaunderlag som tagits fram i kommunens utredning. Det gäller bland annat kartor med ”bullermattor”, som man menar inte stämmer.
Förespråkare hävdar också att motståndare har kontaktat tjänstemän på länsstyrelsen som ”känt sig pressade”, och att man vilselett dessa.
Bland förespråkarna frågar sig många också hur man kan hänvisa till en skrivelse som inte existerar.
Motståndarna
Motståndarna mot vindkraft hävdar bland annat att vindkraftverk skulle kunna störa känsliga häckningsplatser för rovfåglar i området. Senare har man hävdat att det handlar om att skydda naturområden och områden som är viktiga för Ljungskilebornas friluftsliv.
Motståndarna har också pekat på att det bland förespråkarna finns personer med egenintresse, bland annat markägare och andra som har ekonomiska intressen av en utbyggnad av vindkraft i området.
Det kan möjligen vara av intresse att parterna i konflikten om eventuell vindkraft på Hoven, till viss del är desamma som i konflikten om dämmet av Funneshultsjön. Dämmet är för övrigt rivet nu, sedan markägarna vann den striden, eftersom myndigheterna fann att dämmet stred mot vattendomen.
Just nu pågår arbetet för fullt med att ta fram ett nytt förslag till översiktsplan för vindkraft i kommunen. Kommunen har bytt handläggare. Den 29 mars skall förslaget presenteras och diskuteras. I samband med det kommer både motståndare och förespråkare att få säga sitt.

göran åhrén

 
 

Musiksalong på Kulturskolan

En musiksalong under avspända former där hugade musiker får medverka.
Det är tanken med helgens musikkafé i Kulturskolan.
– Så här i snösmältningens tid får man möta våren med musik!
Det säger initiativtagaren Malin Klittvall, Kapelle.
Den musikaliska salongen med rubriken ”I döda kompositörers sällskap” hålls på lördag eftermiddag i Kulturskolan i Collegium Musicums regi.

Hur fick du idén?
– Jag är en glad amatörmusiker. Vi träffas ibland i olika konstellationer och spelar kammarmusik på kvällarna. Alltid säger vi att det är så roligt och alltid säger vi att det vore roligt att spela upp. Och så går åren, beskriver Malin bakgrunden.
Tanken om en spelkväll eller som det nu kallas, en musikalisk salong kom upp. Möjligheten att få spela offentligt skulle också ge musikerna en anledning att träffas oftare och öva lite mer.
– Utgångspunkten är att vi är amatörer. Vi är inte proffsmusiker som kostar flera tusentals kronor. Det är inte så enkelt för oss att få tillfälle att spela i något seriöst sammanhang. Därför använder vi Collegium Musicum. Föreningen står för den praktiska så står vi för programmet.
Avspänd kafémiljö
Malin berättar att musiksalongen sker i avspänd kafémiljö med enkel förtäring och fri entré. Föreningen dukar småbord i Kulturskolans aula.
På lördag blir det framträdanden av både mindre grupper och solister. Det bjuds på en kammarmusikalisk blandning med musik av bland andra Joseph Haydn (1732-1809), Frédéric Chopin (1810-1949) och Astor Piazzolla (1921-92).

Kan man komma till Kulturskolan med sin blockflöjt och framföra ett stycke?
– Programmet är satt i förväg, men efteråt går det självklart bra att spela. Då är scenen öppen för den som vill.

Blir det en musiksalong och aldrig mer?
– Vi hoppas att det ska bli ett återkommande evenemang, minst en gång per år.
Malin hoppas att försöket ska slå så väl ut att det framöver blir musiksalonger både vår och höst.
Meningen är att återskapa lite av dåtidens sätt att umgås med musik. Föreningen bildades 1966 och hade inledningsvis även amatörkonserter.
Med på noterna
– Sedan har det fallit bort och den har blivit en ren konsertförening. Det ligger i Collegium Musicums linje att främja det lokala musiklivet. Det är tillbaka till grunden. Därför var det lätt att få styrelsen med på noterna, säger Malin Klittvall.
maud abrahamsson
maud@uddevallaposten.se
0522-63 55 54

 
     
  UP 24 mars 2010  
 

Upprörd debatt i kommunfullmäktige

Det blev en otroligt lång debatt i fullmäktige om nedskärningarna inom vård och omsorg. Elving Andersson (C) fick försvara kommunens besparingar mot kritikerna, som i första hand sköt in sig på Österängen.

Bakgrunden till debatten var en interpellation från Anneli Berggren, som också inledde debatten.
– Den styrande alliansen har beslutat att socialtjänsten skall dra ner med 30 miljoner. Det innebär cirka 60 tjänster i verksamheten, säger Anneli Berggren(S).
– Två dagar före jul fick de anställda på Österängens äldreboende ett brev där de antingen skulle acceptera sänkt tjänstgöringsgrad, en neddragning i tjänst till 75 procent, eller säga upp sig själva.
Hon läste upp frågorna till socialnämndens ordförande Elving Andersson:
1. Har alliansens neddragningar något med besparingarna att göra?
2. Tycker du att detta är en bra personalpolitik?
3. Är detta fackets fel?
4. Hur har du tänkt att genomföra beslutet att från 2008 att alla anställda skall erbjudas ökad tjänstgöringsgrad?
5. Är skattesatsen viktigare än att erbjuda alla anställda ökad tjänst.
6. Två miljoner är neddragningarna på Österängen. Hur mycket skatt måste medborgarna betala för att vi skall slippa de här nedskärningarna?
7. Vad händer med kvalitén och kontinuiteten inom vården?
– Som ett led i att förbättra arbetsmiljön beslutade vi att genomföra det så kallade heltidsprojektet.
Det skulle spridas till hela kommunen. Syftet var att vi skulle kunna erbjuda alla i kommunen heltidstjänst, svarar Elving Andersson.
– Alla som ville skulle få ökad tjänstgöringsgrad.
– Sen fick vi finanskrisen, och socialnämnden fick ett minskat ramanslag med 30 miljoner av fullmäktige.
Det innebar en minskning av antalet platser och sänkt personaltäthet. Neddragningen på personal motsvarar 5,3 tjänster.
– Ingen personal har sagts upp. Vår ambition är att ingen heller skall sägas upp, säger Elving Andersson.
– Ingen är uppsagd, och ambitionen är att ingen heller skall bli uppsagd.
– När jag kollade upp det här sist så var det tio personer som hade behövt gå över till den så kallade resurspoolen.
– Kommunal ställde som krav att den här personalen inte skulle vara återbetalningsskyldiga om de inte fullgjorde årsarbetstiden, och att sparbetinget för Österängen helt skulle tas bort.
– Det kunde förvaltningen inte gå med på. Därför avvisades det.
Kommunen kallade till förhandling, men kommunal accepterade inte förslaget. Förhandlingarna skedde den 21 december. Kommunen var pressad eftersom avtalen upphörde i januari.
Om jag tycker detta är en bra personalpolitik?
– Att alltid som socialdemokraterna plädera för en höjd skatt, det tycker jag är en dålig politik.
Elving Andersson menar att Anneli Berggren gör ett tankefel.
– Vi tar inte ut skatt för personalens skull, utan vi tar ut skatt för att erbjuda våra brukare en god vård och omsorg.
– Vi kan ju inte särbehandla Österängen. Alla äldreboende får ju behandlas på ett likvärdigt sätt.
– Självklart har den här nedskärningen med budgeten att göra. Ni har inte pengar för att leva upp till det beslut ni tog 2008, säger Anneli Berggren.
– Istället för att visa ödmjukhet så lägger man hela skulden på facket och påstår att det är fackets fel. Jag tycker det är skamligt, säger Anneli Berggren.
– Man visar inte heller någon respekt för jul. Två dagar före jul skickar ni ut det här brevet där de anställda fick välja mellan att gå ner från heltid till 75 procent, eller också får man gå.
– Ni förstörde julen för många anställda.
– Det var en personal som vågade säga upp sig. Hon kunde inte överleva på 75 procent. Jag tycker det var riktigt illa gjort.
Anneli Berggren kritiserade också kommunen för de försämringar som nedskärningarna innebör. Omläggning av arbetstiden får absurda konsekvenser, menar hon.
– Man får jobba sju dagar i veckan för att komma upp i en heltidstjänst.
– Gör man inte det, man kanske vill ha en ledig helg ibland, då riskerar man att inte fylla upp sina timmar, och då riskerar man att få betala tillbaka till kommunen.
– Det är det som dom kallar flexibilitet. Det kan vi inte acceptera och det var därför vi sa upp avtalet. Så var det, säger Anneli Berggren.
– Vi hade inte behövt dra ner på de här tjänsterna. Vi hade kunnat behålla dom, trots att det är kris. Idag kan många anställda inte leva på sin lön, menar hon.
– Vem kan försörja sig och sina barn på 15 000 kronor i månaden.
– Vi bör tänka efter. En vacker dag sitter vi där själva och behöver hjälp. Och då är det vi som kommer att ta hand om er, säger Anneli Berggren.
– Det är vi som kommer att sitta där och mata dig med sked, Elving. Detta är en fråga som berör oss allihopa.
– Ni kan sitta här och sucka, jag tycker den här frågan är viktigare än att diskutera den här båttävlingen.
– Hur skall vi få ungdomar att jobba inom vård och omsorg. De flesta som valt detta har valt det som andrahandsalternativ. Vad skall vi säga till ungdomarna idag? Att de skall gifta sig med en man med god inkomst?.
– Vi befinner oss inte i ett partssammansatt organ. Facket deltar inte i den här debatten. Vi är direktvalda av medborgarna i Uddevalla, svarade Elving Andersson (C).
– Jag sa inte att det var fackets fel. Jag redovisade fakta. Hur det hade gått till. Sen får var och en dra sina egna slutsatser.
– Skall ett äldreboende undantas? Och så skall de andra stå för hela besparingen? Är det rimligt?
– Jag håller med allt Anneli sa om heltidstjänster. Det är en viktig del för att vi skall kunna vara en attraktiv arbetsgivare, fortsätter Elving Andersson.
– Vi har en klar och tydlig ambition. Vi skall jobba vidare med det här.
– Jag tycker det är självklart att de som jobbar i vård och omsorg skall ha heltidstjänster om man vill ha det.
– Men vi måste få till stånd rimliga avtal, det måste vara rättvist mellan olika äldreboenden, och det måste ske utan ökade kostnader.
Ingela Ruthner(m) var upprörd efter Anneli Berggrens långa inlägg.
– Jag är så upprörd efter dina haranger att jag har svårt att prata, säger hon.
Hon berättade om förbättringar som genomförts under alliansens tid vid makten. Hon tyckte att Anneli Berggren blev både för personlig, och för mångordig.
– Blir det lite mindre pengar då måste man spara. Så är det i vår kommun, och så är det i socialdemokratiskt styrda kommuner också.
– Det är svårt att höra verkligheten, svarade Anneli Berggren.
– Jag har tagit mig tid här i talarstolen, för jag tycker det här är en viktig fråga.
– Jag vet hur det är. Jag blir så trött på att det alltid är vi i kvinnodominerade yrken som skall bli drabbade. Varför sänker man inte kommunalrådens löner till 75 procent?
– Varför är det vi som blir drabbade.
– Jag tycker Elving sa några kloka ord, inledde Staffan Cronholm (M).
– Man kan ju inte bara titta på de anställda. Man måste ju också tänka på brukarna.
– Jag håller med Elving till fullo. Ur brukarnas perspektiv är det bra kvalitet i vården, säger Staffan Cronholm.
Som bland annat hänvisade till egna erfarenheter från Rosenhäll.
– Det här med heltid är en väldigt viktig del av kvalitén, säger Cecilia Sandberg(S).
– Där man dragit ner på tjänster, där vet vi att man tagit in fler vikarier. Kontinuitet är viktigt för kvalitén.
– Staffan sa att han inte märkt någon kvalitetsförsämring, fortsätter Cecilia Sandberg.
– Det är så. Dom är så himla duktiga så att de slår knut på sig själv. De jobbar och jobbar och jobbar, för att det inte neddragningarna skall märkas. Rätt så korkat också.
Cecilia Sandberg kritiserade också kommunen för brevet före jul.
– Jag tycker det är beklagligt att man sänder en sån här information två dagar före jul. Det tror jag inte någon med själ och hjärta kan mena att det är klokt. Man kunde ha väntat med det här, säger Cecilia Sandberg.
– Jag tycker vi skall vara en attraktiv arbetsgivare i Uddevalla.
Elving Andersson förklarar sedan varför man började arbeta bort deltidstjänsterna..
– Det är ett gammalt system som är förlegat. Det var därför vi drog igång det här projektet. Den ambitionen har inte på något sätt förändrats.
– Men vi kan inte bara dra upp alla till heltid. Det klarar vi inte. Det måste finansieras.
– Inte ens med er brutala skattehöjning, som ni föreslog i september, hade vi fått in de här 30 miljonerna.
Att brevet gick ut två dagar före jul beklagar Elving Andersson.
– Avtalen upphörde att gälla i januari. Det kan väl inte du eller någon annan hävda att vi skulle köra vidare när avtalen upphört att gälla.
– Att det inte blev heltidstjänster från början vid Österängen det kan ni ju inte lasta alliansen för.
Att undanta Österängen från sparbetinget anser Elving Andersson är helt orimligt.
Magnus Jacobsson(KD) anklagade Anneli Berggren för att använda kvinnliga härskartekniker.
– Det är inte ofta jag är så upprörd som jag är just nu. Jag är, höll jag på att säga, heligt förbaskad.
– Att stå gråtmild i talarstolen, ett återkommande retoriskt knep, och i princip tala om sin egen situation. Och sedan tala om att ”jag” lever i verkligheten, men det gör inte ni andra. Då är det en härskarteknik.
– Att sedan tala om de kvinnodominerade yrkena. Har någon hört talas om Saab?
- Den här krisen har faktiskt drabbat de manliga yrkena hårdare än de kvinnliga, fotsätter Magnus Jacobsson, som också påminde om regeringens initiativ för att krisen inte skulle drabba de kvinnodominerade yrkena också.
Alliansen satsade pengar på att dämpa effekterna.
– För att inte negativ smitta från industrin skulle föras över till den offentliga sektorn, satsade man resurser på just de kvinnodominerade yrkena inom handel och offentlig sektor.
– Båda dessa sektorer har regeringen gjort allt man kan för att hålla undan från lågkonjunkturen. Då hjälper det inte att man står och är gråtmild.
– Vi fick höra att kommunala har drivit den här frågan i alla år, fortsätter Magnus Jacobsson, som också påminde om de olika rollerna som socialdemokraterna och kommunal spelat i de aktuella frågorna.
Socialdemokraterna genomförde aldrig heltidsprojektet på Österängen. Det var alliansen med Elving Andersson i spetsen.
– Vilka var det då som stoppade heltidsprojektet? Jo, det var kommunal, säger Magnus Jacobsson.
– Mitt under pågående lågkonjunktur säger man upp avtalet. Sedan säger man att man inte har ansvar för det.
– Det är viktigt med ROT, men inte med RUT. Skärpning.
– Jag står inte här och spelar teater, svarar Anneli Berggren.
– Jag ser konsekvenserna av besluten. Det är inget jag skäms över.
– Jag tycker det är en positivt att jag också är ute i verkligheten, och ser konsekvenserna av de beslut vi tar.
– Och så jämför man detta med att bygga bilar. Inom bilindustrin var det arbetsbrist. Det har vi inte inom vården.
– Jag kan hålla med om att det är ett misslyckande att vi inte har kunnat driva igenom den här frågan (heltid)
– Vi hade kunna stå för det här beslutet vi tog, vi hade kunnat budgetera för att behålla de här heltidstjänsterna.
– Oavsett om det är högkonjunktur eller lågkonjunktur så skall socialdemokraterna alltid höja skatten, säger Elving Andersson, och räknar upp alla förslag på högre skatt som S har lagt de sista åren.
– Det är naturligtvis rätt som Anneli säger att hade vi höjt skatten så hade de här tjänsterna kunnat räddas.
– Det verkar som om Anneli blandar ihop sina roller. Vi fick en minskad ram från fullmäktige.
– Vid något tillfälle måste både du och andra acceptera att ni är i opposition. Vi valde att lägga ut sparbetingen så rättvist som möjligt. Jag tycker det var rätt sätt att hantera detta.
Lars-Olof Laxrot(V) förklarade sedan att han håller med Anneli Berggren.
– Med de här besparingarna så får de som jobbar jobba fler helger, och de får jobba oftare, säger han.
– De här människorna jobbar för en skitlön.
Ewy Gahnström (SU) vände sig mot Anneli Berggren som hon tyckte gav en allt för negativ syn.
– Skall man vara orolig för att placera sina föräldrar på Österängen, undrar hon.
– Är det så dåligt? Finns det inget som är gott? Jag tror det är viktigt att man har en rimlig nivå på detta.
– Det här kommer inte att hålla. En vacker dag säger det pang, svarade Anneli Berggren.
– Det går inte att försörja sig i detta yrket. Man blir inte självständig. Man får gifta sig med någon som har pengar. Så är det.
– Jag tycker det är viktigt att vi också beskriver vad som är bra i verksamheten, säger Ewy Grahnström.
– Annars kommer du aldrig att få någon som vill jobba i vården.
– Jag kan ju inte känna mig stolt när man ser hur alliansen har hanterat den här frågan, säger Stefan Skoglund(S) som också kom in på budgeten.
– Man kan ju ta hela besparingen i organisationen, man kan också justera skattesatsen.
– Allt hade vi inte tänkt lösa med skattehöjningar, säger Stefan Skoglund.
– Det hotar inte kommunen långsiktigt. Det avgör inte om folk vill bo i vår kommun.
Elving Andersson påpekade att alliansen faktiskt justerat skattesatsen.
– Att vi inte kan justera skattesatsen i lågkonjunktur? Det är inte sant. Det är ju precis det vi gjorde.
– Vi hade planerat att sänka skatten med 10 öre. Socialdemokraterna och Vänstern röstar alltid för höjd skatt oavsett om det är lågkonjunktur eller högkonjunktur, sa Elving Andersson.

Göran Åhrén

 
 

Uddevallatjej på uppdrag i Svalbard

Ur led är tiden. När forskarna från Göteborg åker till Arktis får de ta med utrustning för att kunna frysa is.
Forskarna behöver också kunna hantera gevär för att skydda sig mot hungriga isbjörnar.
Uppgiften är att studera de snabba klimatförändringarna och hur de påverkas av kvicksilver och växthusgaser.

Just nu befinner sig åtta forskare från Göteborgs universitet på Svalbard. En av dem är 29-åriga Maria Andersson, som är född och uppvuxen på Hedegärde i Uddevalla.
Forskat i USA
Maria flyttade till Göteborg 2000 och började kemilinjen vid Göteborgs universitet.
År 2008 disputerade hon i ämnet oorganisk kemi och for därefter direkt till USA. Under ett år var Maria forskare i Groton vid en filial, Marine science, till University of Connecticut.
I maj förra året kom hon tillbaka som forskare vid Göteborgs universitet och arbetar nu heltid med Gremca-projektet.
Känsligt ekosystem
UP träffade Maria när hon gjorde ett kort besök i Uddevalla för att dels låna med sig ett fiskenät av föräldrarna, dels träffa några skolklasser.

Vad ska ni göra?
– Vi åker till Svalbard för att studera växthusgaser och kvicksilver ihop med biologer så att vi kan studera hur bland annat alger och bakterier påverkar våra ämnen, säger Maria.

Varför?
– Vi vill se klimatförändringarna. Arktis är ett väldigt känsligt system, som påverkas mycket av klimatförändringarna. Förändringarna märks tydligare där än här. Forskare har i flera år sett att havsisen i Arktis smälter, säger hon.
Regn på Svalbard
Som en paradox nämner hon årets svenska vinter, som många menar talar mot växthuseffekten.
– Vi har haft det jättekallt, men på Svalbard är det varmare än här. Där regnade det i januari.
Kölden i vår del av världen är ett undantag. Den som följde Vinter-OS i Vancouver på västra sidan av Kanada, vet hur arrangörerna slet för att ordna bra förhållanden åt bland annat skidåkarna.
Kallare i Sverige
Det finns mängder av olika scenarier för hur det framtida klimatet kommer att bli. Många säger att det ska bli varmare i Norden, men inte alla.
– Ett av klimatscenarierna förespråkar att det ska bli kallare här i Sverige och varmare på andra håll.
Deponi i Ishavet
Maria forskar om kvicksilver.
– Kvicksilver sprids över hela världen. Spridningen påverkas av att klimatet ändras.
Ishavet fungerar som deponi, en uppsamlingsplats, för Norra halvklotets utsläpp av kvicksilver. Föroreningarna som släpps ut av människan sker främst via luften.
Dras till Nordpolen
– Vi släpper ut kvicksilver genom förbränning av fossila bränslen, som olja och kol. Det transporteras via luften till Arktis, där djur och människor är utsatta för höga halter av giftigt kvicksilver, trots att där inte finns några kända utsläppskällor.

Varför samlas kvicksilvret i Arktis?
– Över hela Norra halvklotet finns ett stort cirkulationsmönster av luftströmmar som dras mot Nordpolen.
Lågenergilampor
Globala klimatmodeller visar att den snabba klimatförändringen i Arktis kommer att fortsätter i flera hundra år framöver.
– Det är jätteilla. För att minska utsläppen måste vi alla tänka oss för. När det gäller kvicksilver som finns till exempel i lågenergilampor ska de sorteras som miljöfarligt avfall, inte slängas i soppåsen.
Biologer
Maria var med på en forskningsexpedition per båt i Arktis för fem år sedan och besökte då Kanada och Ryssland.

Varför åker du till Arktis igen?
– Vi vill se förändringarna från 2005. Vi ser ett ekosystem som ständigt förändras. Det är där som det just nu händer allra mest.
Vid årets expedition, som bedrivs vid en landstation, har man med några biologer. Det fanns inte med förra gången.
Vårens soluppgång
– Vi åker med andra forskare för att kunna länka ihop olika forskningsresultat till en större bild. Våra ämnen kan påverka varandra.
– Ozon i Arktis bryts ned på våren när solen går upp efter vinterns mörker. Ljuset triggar; sätter igång, en massa kemiska reaktioner, bland annat reaktioner där ozon bryts ner i atmosfären.
– Det tror man beror på ämnen som halogenföreningar, av till exempel klor, brom och jod.
Försvinner ur luften
– Kvicksilvrets halter i luften har mätts på Svalbard i ett tiotal år och är i princip konstanta, men i samband med soluppgången på våren så försvinner kvicksilvret ur luften. Kvicksilvret omvandlas och deponeras i vattnet, på snön och på isen. Det vet vi, men vi vet inte vad som sedan händer med kvicksilvret. Vi vet också att halogenföreningarna är inblandade, men inte exakt hur reaktionerna sker.

Vad tror ni?
– Vi tror till exempel att viss del av kvicksilvret reagerar och går över i gasform som avgår tillbaka till luften. Eller så kan kvicksilvret ta sig igenom isen och snön. Det är här vi behöver biologerna och koldioxidforskarna, som hjälp för att få en förklaring till vad som händer.
Fryser is
Ursprungstanken av att forskarna skulle studera isen, men man har fått ändra planerna.
– Det finns inte tillräckligt mycket tjock is. Den bär oss i princip inte utan i stället ska vi koncentrera oss på vatten. Men för att få lite underlag om isen så kommer vi att studera frysning av is som vi gör själva.
Forskarna ska använda en stor cylinder som är 30 centimeter i diameter och 60 centimeter hög. Cylindern fylls med havsvatten och står sedan på land i 15 minusgrader.
– Havsvattnet i cylindern ska inte bottenfrysa därför blandas det och hålls i ständig rörelse så att bara ytskiktet fryser.
Sydpolen väntar
– Under tiden mäter vi om det tas upp kvicksilver från luften ovanför vattnet, men också vad som sker i vattnet. Sedan kommer vi att mäta på isen när den har bildats. Det blir ett slutet system.
Forskarna hoppas få med sig hem en hel del resultat som kan ligga till grund för fortsatta studier, men också en massa intressanta saker att skriva om.
– Till hösten åker vi till Antarktis för att göra liknande mätningar fast i en lite annorlunda miljö.
Isbjörnar
Forskarna bor på forskningsstationen Ny-Ålesund på Svalbard.
– Vi får inte röra oss utomhus hur som helst. Isbjörnarna är mycket farliga. Därför måste vi ha med oss gevär utomhus, säger Maria.
Hon hanterar själv inte skjutvapen utan får lita till att någon annan kan gå med henne utomhus.
– Vi har ett område på cirka 300 meter i diameter där vi kan röra oss fritt.
Östrabo o Norrskolan
I torsdags besökte Maria sin gamla skola; Östrabo och berättade om sin expedition till Svalbard och hur det är att forska för två gymnasieklasser på naturvetenskapliga programmet. Där mötte hon också sin förra kemilärare Ingela Hagström, som själv var på Antarktis för några år sedan.
Maria hälsade även på i två fjärdeklasser vid Norrskolan och berättade om expeditionen och Arktis.
Påsar i nät
Av föräldrarna passade hon på att låna ett fiskenät.
– Vi ska studera vatten i slutna system och häller då vattnet i påsar. För att dessa inte ska frysa till is har vi dem under vattenytan. För att de ska ligga stilla och inte flyta upp till ytan förankrar vi dem i nätet, förklarar Maria Andersson.

Fotnot:
Efter intervjun har Maria fått ett e-postbrev från forskningsstationen som berättar att isen har börjat frysa vid Ny-Ålesund. – Med lite tur får vi is, säger hon förhoppningsfullt.

maud abrahamsson
maud@uddevallaposten.se
0522-63 55 54

 
  UP 17 mars  
 

Dålig lukt på Sinclair

Sinclairhuset har det senaste haft problem med sina lokaler. Det har bland annat funnits vissa fuktskador och man har fått stänga en danssal men det som har fått mest uppmärksamhet är den dåliga lukten som lagt sig framför allt i sinclairs källare.

Många på skolan har klagat på den dåliga lukten. Det är ytterst få elever som sätter sig ute i korridorerna i källaren längre, de flesta flyr undan lukten till övervåningen. Ska de ha lektion i källaren stängs dörrarna in till salarna så fort de kan.
– Olika åtgärder har tillämpats för att få bort den dåliga lukten. Nu har vi inte känt av lukten på ett tag så vi hoppas att det senaste försöket var lyckat. Det säger Paula Pelli, rektor på medieprogrammet.
Bland annat ska de ha byggt upp en vägg för att hindra lukten att sprida sig vilket inte har funkat. Nu har man istället tätat brunnar som inte längre används i huset som misstänks vara källan till problemet.
Strejkhot
Jag har pratat med två personer, Andreas Olsson och Simon Lindberg, som båda går i MP08A, en klass som tidigare gått ut med att flera av dem kommer att strejka om inte problemen med dålig lukt i skolan åtgärdas. De tycker att det har vart svårt att koncentrera sig på skolarbetet när de måste vistas i lokaler som luktar illa. Flera har elever även fått ont i huvudet, speciellt efter att skolan gjorde ett försök att dölja lukten genom något medel som var väldigt starkt.
De berättar att de kände att det här var deras bästa chans att få folk att lyssna på dem. De skickade därför brev till rektorn där de hotade att gå ut i strejk. Den senare tiden har de tyckt att lukten minskat avsevärt, de är därför nöjda och har i nuläget inte längre några planer på att fullfölja strejken.
– Jag förstår deras missnöje och tycker själv inte att det är en acceptabel arbetsmiljö, säger Paula. Däremot tror hon inte att strejk är det bästa sättet för elever att få gehör.
Andra problem
Sinclairhuset har även haft problem med fuktskador. Förra året började de lägga om delar av taket för att förhindra läckage, det arbetet håller fortfarande på men har förhindrats av snö och ismassorna nu under vintern. Måndagen den 1 mars fick skolan stänga på grund av att det hade börjat läcka in smältvatten från snön på taket.
Under höstlovet förra året började man även lägga nytt golv i en del av källaren där fukten påverkat golvet vilket har gjort att vissa delar av skolan därför har vart avstängda en längre period. En av danssalarna, belägen i källaren, har dessutom fått stängas helt och en ny sal som ska ersätta den görs i ordning för danseleverna.
Har väntat på besked
Kommunen hyr huset av fastighetsbolaget Kungsleden men den senare tiden har det varit en diskussion om kommunen ska köpa huset eller fortsätta hyra det på längre sikt. Det är i väntan på detta som man inte gjort någon mer omfattande renovering av huset. Kungsleden har erbjudit skolan ersättningslokaler i den del av huset som förut tillhörde högskolan för att slippa luktproblemen under tiden beslutet tas. Det skulle innebära att man hade fått flytta all utrustning i klassrummen för att få en fungerande undervisning. Eftersom att även den delen av huset har samma problem med läckage valde skolan att stå över tills ett beslut är fattat.
– Det har förhandlats en period nu, jag har inte sett protokollet än men nu ska man ha tagit beslutet om att fortsätta hyra det en längre tid, säger Paula Pelli.

ellinor mattsson

 
 

Storsatsning på Wienerkonditoriet

Uddevalla centrum utvecklas. Före i ledet går Dahlbergs bageri som har byggt om och byggt till Wienerkonditoriet för närmare en miljon kronor och nästan fyrdubblat ytan.
Det firades nyligen med tårtbuffé för specialinbjudna gäster.
– När snön har försvunnit kan det bli något för privatkunder också, säger ägarna.

Leverantörer, grannföretag och företagskunder till Dahlbergs bageri bjöds i torsdags in till tårtbuffé i om- och tillbyggda Wienerkonditoriet.
Nya tårtsmaker
Gästerna dök upp i strid ström. Riktigt hur många det blev är lite oklart, men någonstans mellan 200 och 250 personer var på plats, smakade på nya tårtsorter och lämnade i flera fall över blommor till de stolta värdarna; paret Ulla och Gösta samt sonen Kristoffer Dahlberg.
– Det är roligt att göra något för leverantörer, grannföretag och företag runt om kring som handlar av oss, säger Gösta.
– Här fick de se och provsmaka ett annat sortiment, säger Ulla.
Nästa år firar företaget 110 år. Göstas svåger har släktforskat och fått fram de exakta datumen. Wienerkonditoriet har dessutom funnits 15 år i år.
Ulla drev tidigare boutique Amanda, men sadlade om. Efter en veckas stängning 1995 öppnade den tidigare klädbutiken som Wienerkonditoriet.
Smörgåstårtor
På senare år har konditoriet varit trångbott så när grannen gick i konkurs kontaktades värden. Under hösten och vintern har de båda lokalerna slagits samman och totalrenoverats. Väggar, tak, golv, diskar, allt är nytt. Ytan har ökat från 44 till 168 kvadratmeter.
Förutom större servering har man också samlat verksamheten. Beredningsköket med kallskänken fanns tidigare i bageriet på Kålgårdsbergsgatan som lades ner före jul. Bakning och tillverkning av konditorivaror sker i lokalerna på Källdal.
– All beredning med smörgåsar och smörgåstårtor görs här, säger de.
Varför har ni utökat?
– Vi såg en utvecklingsmöjlighet. Stillestånd är tillbakagång. Det är viktigt att utveckla, säger Gösta.
I det ingår att den 25-årige sonen Kristoffer sedan 2006 finns med i företaget.
– Han är konditor och vill göra fina kakor och tårtor, som det går att ta betalt för. Han har sommarjobbat i företaget sedan nian och är allround. Han är konditor och bagare, tar order och kör ut varor, beskriver Ulla.
Sponsrad tapet
Företaget står för hela ombyggnationen.
– Det hamnar nog uppåt en miljon i investeringar, säger Gösta och nämner klinker, kakel, porslin och utrustning för att klara miljökraven.
Paret snappar upp nyheter och har flera roliga inslag i inredningen. Så har exempelvis Färgbolaget sponsrat serveringens gråsvartmönstrade tapet. Efter en tid kan den bytas ut mot något nytt.
Handlar lokalt
En orange tapetvägg med namn på mängder av bakverk har paret själva hittat på.
– Vi satt på tåget och skrev upp allt vi säljer, säger de och tillägger att det också blir brickor med samma mönster.
Stolt berättar de att allt är köpt lokalt.
– Det är viktigt tycker vi. Det har också varit det billigaste alternativet.
I taket hänger enkla vita lampor med röda sladdar. Lamporna hänger i en skena som gör dem lätta att flytta.
Handgjort tegel
Vid renoveringen har man knackat fram det varmröda, delvis handslagna, teglet i bärande pelare.
Parets konstintresse visar sig i serveringen där verk av bland andra Bengt-Arne Runnerström och Anders Fogelin (1933-82) hänger. Motiven är hämtade från bagerier och konditorier.
Nyttigt matbröd
På en vägg presenteras bageriets historia i bild och text. Här berättas också om den nyttiga Uddevallalimpan, ett matbröd som bland annat var favorit hos och omnämndes av revyförfattarna Hagge Geigert (1925-2000) och Erik ”Kar de Mumma” Zetterström (1904-97).
Företaget har 13-14 personer anställda på hel- eller deltid. Nio av dem arbetar på Källdal och resten i centrum. I sommar, när det även blir servering utomhus, kan det bli någon mer anställd.
Unga bagare
Likt pappa Olle har även Gösta varit idrottare vid sidan av bageriet. Gösta var också med och byggde upp tävlingsorganisationen ”Unga bagare” samt startade landslag med unga, svenska bagare som tävlar ute i Europa. Där har han varit domare.
– Jag har hållit på i 12-15 år, säger Gösta.
I höstas slutade han som domare i mästerskap, men fortsätter granska blivande gesäller och mästare inom bageri och konditori runt om i Sverige, främst på västra sidan.
Fotnot:
Vad som ska hända med de gamla lokalerna på Kålgårdsbergsgatan är i dagsläget inte bestämt.

maud abrahamsson
maud@uddevallaposten.se
0522-63 55 54

 
  UP 3 mars 2010  
 

Kommunal dagiskritik ifrågasätts

Socialdemokraterna gör ett misstag. Det hävdar Elving Andersson(C), ordförande i socialnämnden, som är kritisk till kommunens agerande mot de privata familjedaghemmen på Dalaberg.

Det är ju lysande att socialdemokraterna vill göra 30 somalier arbetslösa, säger Elving Andersson(C), i en kommentar till debatten om de 15 familjedaghemmen.
Han är kritisk till den ”inspektion” kommunens tjänstemän gjort av familjerna och han menar att det ytterst bottnar i ett politiskt motstånd mot privata familjedaghem.
– Det finns ingen grund alls, säger han.
Andra sätt
Elving Andersson menar att de brister de kommunala tjänstemännen påstår sig ha funnit är av så ringa art att det måste finnas andra sätt att agera i den här situationen.
– Man borde istället försöka avhjälpa bristerna, säger Elving Andersson.
– Om man gör en inspektion och upptäcker vissa brister, då får man ju åtgärda bristerna, säger Elving Andersson.
– Det är självklart att man måste få en chans att åtgärda bristerna.
En av de påstådda bristerna var att det fanns för lite ”pedagogisk utrustning”.
– Det fanns för lite leksaker i något hem, säger Elving Andersson.
En annan påstådd brist var att det fanns för få stolar på ett ställe.
– Det är ju befängt att stänga dessa familjedaghem av det skälet, säger Elving Andersson.
– Man borde få chansen att rätta till det.
Istället försöker man nu ta ifrån de här familjerna en fullt legitim inkomst. Socialdemokraterna i BUN driver nu det här vidare. Och det anser Elving Andersson är ett politiskt misstag.

göran åhrén

 
 

Lelångenbanan i nya lokaler

I maj hägrar ett Öppet hus för allmänheten.
Men innan dess har Sällskapet Lelången-banan mycket att ombesörja. Man har precis flyttat till dubbelt så stora lokaler, som håller på att ställas i ordning.

Sällskapet Lelångenbanan finns sedan december i en av Kynningsruds byggnader på gamla varvsområdet. Med stort stöd av studieförbundet Sensus hyr föreningen lokaler i det som förr kallades Sidobyggnaden och håller till i våningen under varvets tidigare matsal.
Fyra arbetsgrupper
Flytten från lokaler på Agnebergsgatan i Uddevalla var nödvändig.
– Det var för trångt och för litet. Vi fick inte plats. Vi har letat förfärligt länge innan vi hittade något som var överkomligt i pengar och tillräckligt stort, berättar Lars-Inge Carlsson, Kapelle, som leder byggruppen.
De aktiva medlemmarna har delat in sig i fyra grupper som har hand om bygg, dokumentation, metall och lödning samt historia och forskning.

Ni går grundligt till väga?
– Det här året försöker vi vara mer utåtriktade, dels samla material, dels fånga in fler intressenter, fortsätter han.
Start i Museiparken
Syftet med föreningen är att göra en kulturhistorisk dokumentation av Lelångenbanan för att visa dels hur den har sett ut, dels berätta vad den betydde för människor, företag och organisationer längs järnvägen.
Målet är att bygga modeller, station för station från Uddevalla till Bengtsfors. Bygget startade i Uddevalla från hamnen, ungefär där Museiparken ligger, via Bjursjön, Kopperöd och Lane.
– Färgelanda är längst norrut, säger Göran Johansson, Överby.
Donerade foton
Uddevalla-Posten skrev om föreningen i april för två år sedan. Mycket har hänt sedan dess.
– Vi håller på att organisera det bildarkiv som vi har arbetat med sedan vi började. Det är en helt unik samling. Cirka 450 bilder är katalogiserade. Ungefär hälften är bilder som vi har fått från folk vid Öppet hus, berättar Nore Berndtsson, Nättjebacka.
– Dessutom har vi ett ganska omfattande arkiv med artiklar från äldre tidningar, som vi ska börja med sedan. Vi har också rörliga filmer och föremål som vi fått från olika ställen.
Sprängämnen
Nore visar några av dyrgriparna, inte alltid i kronor och ören, men i värde för en tågentusiast och älskare av Lelången. Där finns exempelvis
• En rälsbit i original
• Stinsflagga, skänkt av en Lanebo
• Askkopp från en rälsbuss
• Skylten ”Luta er ej ut”
• Banvaktsflaggor
• Knalldosväska.
– Det var en väska som banvakten hade med två doser sprängämnen, säger han.
Vid en tågolycka hade man ingen möjlighet att kontakta lokföraren för att få stopp på inkommande tåg. För att varna lades därför knalldoserna ut på rälsen så att de utlöstes när loket passerade över. Det blev en ordentlig smäll.
– Då skulle lokföraren stanna omedelbart för att inte åka in i olyckan, förklarar Nore.
Skylt från Karlsruhe
• Biljettång nummer 3. Det var konduktörens arbetsnummer och stämplades på tågbiljetten när den klipptes.
• Rälsspikar från olika platser.
• Grindlås.
- Vid alla överfarter måste det vara en grind.
• En skylt för hållplatsen Karlsruhe.
• Ett biljettskåp, som satt i Hjärtsäter station, norr om Högsäter.

Vad är mest sällsynt?
– Vi har originalet av en avvägningsbok, som visar var 20:e meter i nio mil hur man skulle spränga bort och fylla ut Lelångenbanan när den byggdes.
Boken har ägts av arbetschefen Robert Fagerlind och har lämnats som gåva.
- Det är en dyrgrip och den mest fantastiska saken vi har. Det finns ingen annan. Varje blad i boken visar en kilometer, säger Nore.
Koppla in el
Föreningen har handfasta planer.
– Först och främst att bygga upp modulerna ordentligt efter flytten och koppla in tolvvolts el till växlar, spår och lampor. Sedan ska vi färdigställa centralstationen i Uddevalla och Färgelandamodellen. Planen är att vi ska ha det klart innan vi har Öppet hus den 8 maj, säger ordföranden Jörgen Hermansson, som bor i Färgelanda, men kommer från Uddevalla.
Han arbetar med Hotell Färgelanda, som fanns på Lelångenbanans tid. Nu är det bank, blomsteraffär och hyreslägenheter i byggnaden.
– Det ligger alldeles intill spåret och hade sin storhetstid under Lelångenbanans aktiva tid, säger Jörgen.
Fler medlemmar
Antalet medlemmar i det fyra år gamla sällskapet har ökat till ett hundratal och de aktiva till cirka 25. En av nykomlingarna är Bengt Hallström.
– Jag flyttade från Göteborg till Nättjebacka för att kunna vara aktiv i klubben, säger han med troskyldiga ögon.
Rullande material
Dokumentationsgruppen arbetar koncentrerat med gamla foton vid en dator.
– Vi har gjort ett söksystem för att hitta bilder. Vi gör sökkort med all tillgänglig information som tid, namn, vagnar, ort, berättar Mona Hermansson, Färgelanda, Nore Berndtsson och Bo Ljungkvist, Boxhult.
Fler ska det bli.
– Vi har 75-100 foton av rullande material, som vagnar, lok och rälsbussar, kvar att katalogisera.
Bildspel och vykort
Sällskapet har gjort ett bildspel om Lelångenbanan som man visar och berättar till för exempelvis föreningar.
Man har också tryckt upp en serie med fem vykort från Lelångenbanan.
– Det kan nog bli fler om det säljer bra, säger Jörgen.
Vykorten är i färg, svartvitt eller handkolorerade.
– Tanken är att vi ska ha dem med på marknader och bildvisningar. De säljs också av frisören i Färgelanda.
Gång- och cykelled
Sällskapet får många e-postbrev med frågor om den nio mil långa järnvägssträckan kan användas som vandrings- och cykelled.
– Men det går inte, den finns bara sporadiskt.
Röjd banvall återstår i dag från Uddevalla sjukhus till strax efter Lane samt kring Ellenöbron. Sedan fortsätter banvallen från Ödeborg till Färgelanda.
– Sedan är den i princip igenväxt. Det återstår bara snuttar längs resten av sträckan, säger Jörgen Hermansson.

maud abrahamsson
maud@uddevallaposten.se
0522-63 55 54

 
   
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Uddevalla-Posten - Junogatan 3 - 451 42 Uddevalla
E-post: info@uddevallaposten.se
Tidningschef: Göran Nyberg 0522-63 55 50